Białystok brukar kallas för Polens ”gröna lungor”, och det namnet talar för sig självt: parker, torg och skogar gör att naturen tar upp en tredjedel av stadens yta, i fullständig harmoni med den hållbara stadsutveckling som lyfts fram i det nya europeiska Bauhaus.

Stadens första ”park i fickformat” är ett verkligt genombrott. Det är en liten men välkomnande park, designad för människor i alla åldrar, med bänkar till äldre och personer med funktionsnedsättning, gungor till barnen, miljövänlig belysning och cykelställ.

Tack vare att Białystok ligger så nära Polens gräns mot Litauen, Ryssland, Belarus och Ukraina har staden lockat många migranter genom åren, vilket har bidragit till dess anda av öppenhet. Förutom den judiska majoritetsbefolkning som går tillbaka till 1900-talet finns det nu också en liten tatarisk muslimsk grupp med ett islamiskt center och bönehus.

Vill man få en sofistikerad utekväll är Podlasiens opera och filharmoniker stadens största och modernaste kulturinstitution. Med sin glaskonstruktion, naturliga interiördekor och panoramavyerna från det växtövertäckta taket är huset helt klart värt att besöka.

Kaunas är Litauens näst största stad. Den ligger där floderna Njemen och Neris möts och är en stad som präglas av tankefriheten. Det är inte så konstigt att staden har en gata som kallas Frihetsavenyn (på litauiska Laisves Aleja), som med sina 1,6 km är en av Europas längsta.

Som en del av festivalen för det nya europeiska Bauhaus stod denna moderna stad värd för ett sidoevenemang om designens roll i en cirkulär ekonomi. I staden finns också det digitala kartläggningsverktyget Genius Loci, som designats och skapats av invånare för att skydda och övervaka stadsutvecklingen i stadsdelen Šančiai. Tillsammans skapar kartorna förutsättningar för att stärka och möjliggöra kollektivt medborgarskap.

Staden var europeisk kulturhuvudstad 2022, och håller undan för undan på att förvandlas till ”en stor scen för Europa”, med hundratals olika evenemang inomhus och utomhus.

Medan du är här kan du göra ett besök på fartyget NEMUNO7, en central plats för kulturhuvudstadstiteln som också återspeglar värdena för det nya europeiska Bauhaus. Det gamla muddringsfartyget har gjorts om till ett kulturområde som ska uppmuntra till reflektioner över vattnets roll i naturen.

Inkludering och tillgänglighet är framträdande drag på många olika ställen i staden. I det historiska presidentpalatset finns t.ex. tillgängliga guider på sex språk, däribland teckenspråk och punktskrift. Och om du gärna vill lära dig mer om stadens historia finns berättarfestivalen, där museologer, dramatiker, historiker, historieberättare och lokala aktivister hyllar Kaunas multietniska minne.

Visste du att Riga har hela världens högsta koncentration av jugendarkitektur? Ta tillfället i akt att ströva runt på stadens gator och titta upp på dess praktfulla byggnader där man tagit till sig det nya europeiska Bauhaus arkitektoniska värden och mål.

I den lettiska huvudstaden finns diverse olika platser som bygger på pelarna tillgänglighet och hållbarhet. Exempelvis är Mežaparks – där fritid, kultur och natur smälter samman – stadens mest kända park, med hus, sanddyner, skogar och en sjö.

Skulle du vilja utforska platser där arkitektur blandas med natur? Då får du se till att besöka kulturpalatset Ziemeļblāzma, beläget mitt i en stor park. Eller så kan du kolla upp Mežaparks stora musikestrad, ursprungligen byggd på 1950-talet och nu nyligen renoverad. Det är ett imponerande arkitektoniskt verk och ett multifunktionellt fritidsområde, som innefattar grönområden och till på köpet är omgivet av skog.

Lettlands etnografiska friluftsmuseum är ett av de äldsta och största friluftsmuseerna i Europa. Här finns 118 noggrant bevarade historiska byggnader i en väldig tallskog, där besökarna får en känsla av frihet när de utforskar området.

Tallinn var den europeiska gröna huvudstaden 2023 och ger uttryck för både urban avant-garde, frihet och omsorg om miljön, vilket också perfekt återger meningen med det nya europeiska Bauhaus. På ”Pollinatörmotorvägen” integreras naturen i stadslandskapet genom att ängsliknande korridor har återskapats mellan stadsdelarna. Arkitekturen i Tallinn påverkad av både stadens medeltida historia och den postsovjetiska tiden, och det ger den estniska huvudstaden en känsla av mångsidighet och tidlöshet.

I denna kuststad vid Östersjön finns många hisnande landskap, ofta i kombination med hållbara och inkluderande platser, som konstmuseet Kumu. Det ligger i det stora öppna området i Kadriorgparken och är en funktionell, modern och energieffektiv byggnad som anammar de estniska byggnadstraditionerna. Och Telliskivis kreativa stadsdel, ett kulturcentrum där kreativa grupper går samman för att utbyta inkluderande kultur, är väl värt att besöka. Det var tidigare ett industriområde, som har gjorts om till en arena med alla slags tillställningar: här finns det utställningar och konserter, loppmarknader och festivaler, butiker och bistromatställen.

Finlands huvudstad är en av hjältestäderna för det nya europeiska Bauhaus, och här hölls 2021 en designdiskussion som byggde på initiativets grundprinciper: att designa städer på ett hållbart och inkluderande sätt.

I stadens hjärta finns det vördnadsbjudande centrumbiblioteket Ode, skapat i glas, stål och trä i en kombination av traditionell och nyskapande design. Det är designat för att vara tillgängligt för alla, och med dess inkluderande anda kan alla invånare, inklusive mindre gynnade grupper och unga, få del av kunskapen.

Stadsförnyelse är ett vanligt tema i Helsingfors. Kabelfabriken, som från början byggdes för industriändamål 1950, är nu Finlands största kulturcenter med fem hektar av idrottsklubbar, konstskolor, museer, gallerier med mera.

Och vill du komma undan stadsbruset? Då är Kampens kapell rätt plats för dig. Det är ett ”kapell av tystnad” byggt i trä och ett perfekt ställe att rensa hjärnan och få lite lugn och ro.