Säker på nätet

Senaste uppdatering Måndag, 30/08/2021

Vi tillbringar mycket tid på internet via våra telefoner, surfplattor och datorer för att följa sociala medier, hålla kontakten med vänner, se filmer, lyssna på musik och studera eller arbeta. Men hur säkra kan vi känna oss på nätet?

Du som är ung ska kunna utnyttja internets alla möjligheter. Varje år i februari anordnar EU en kampanj i samband med dagen för ett säkrare internet för att öka medvetenheten om hur kollektiva insatser kan bidra till ett bättre internet för framtiden (#SaferInternet4EU). Det är viktigt att känna till riskerna med att surfa på nätet och veta hur man kan skydda sig.

Privatliv

Ingenting du lägger ut på internet är privat. Därför kan det vara farligt och locka till missbruk om man lägger ut personuppgifter på bloggar, i sin profil eller i diskussionsforum. Du ska också vara försiktig med att säga eller göra något på nätet som du inte skulle göra i verkligheten, och fundera på vem som kan se det du lägger upp (främlingar, vänner eller vänners vänner?). Se till att ändra dina integritetsinställningar. 

Även om nya EU-lagar som den allmänna dataskyddsförordningen gör det lättare att permanent radera dina personuppgifter (läs om dina rättigheter på nätet) kan det i praktiken vara väldigt svårt att få fram uppgifterna eller få dem raderade. Ju snabbare du reagerar desto bättre, för ju längre uppgifterna ligger uppe desto mer kan de delas. Om du vill testa dina kunskaper om internetsäkerhet kan du göra vår frågesport. Det tar högst 10 minuter och du kommer säkert att lära dig något nytt!

Sexting (att skicka digitala bilder, videofilmer, sms eller mejl med sexuell innebörd, oftast från mobilen) är ett tydligt exempel på integritetsrisker. Avsikten kan vara oskyldig och du litar säkert på den person som du skickar meddelanden till – men vad händer om bilden eller videon delas eller fångas upp?

Nätgromning 

Gromning är när en vuxen kontaktar dig på nätet, främst genom att använda falska profiler och utge sig för att vara ung eller en kändis. De som gromar kan ha flera motiv att försöka lura dig och missbruka din tillit: De kan vilja utnyttja dig och tjäna pengar på bilder som du kanske delar för deras eget sexuella nöje (en del bilder kan hamna i pedofilnätverk på darknet), eller de kan utpressa dig. Det är ett brott. Det kallas sexuell utpressning på nätet.

De som gromar börjar oftast med att bygga upp ditt förtroende. Det är inte lätt att veta om någon försöker groma dig. Skicka därför inga nakenbilder eller videoklipp av dig själv i webbforum eller sociala medier om du inte personligen känner till mottagaren. Om du får en känsla av att du har att göra med en gromer, avbryt genast all kontakt, sök hjälp och anmäl personen. 

Hatpropaganda 

Hatpropaganda är att uttrycka ett allmänt negativt omdöme om en viss grupp eller person som tillhör denna grupp. Det är en form av rasism och diskriminering som förekommer i hela Europa och förstärks av internet och sociala medier. Främlingsfientlighet är den vanligaste orsaken till hatpropaganda som rapporteras, följt av hat på grund av sexuell läggning och antimuslimskt hat (se uppförandekoden om olaglig hatpropaganda på nätet). EU har samarbetat med flera företag för att se till att offren kan anmäla hatpropaganda.

Europarådet har startat en kampanj om vikten av att fördöma hatpropaganda: No Hate Speed Campaign. Kampanjen är en uppmaning till handling, och på kampanjwebbplatsen hittar du verktyg för att vidta åtgärder och nationella kontaktpunkter för att anmäla hatpropaganda.

Nätmobbning 

Nätmobbning är när en person eller en grupp hotar, förödmjukar eller sårar en annan person på nätet. Det kan ske när och var som helst. Nätmobbaren kan agera anonymt, och det finns ofta fler vittnen på nätet än vid mobbning i den fysiska verkligheten. Den första torsdagen i november anordnar Unesco och dess medlemsländer den internationella dagen mot våld och mobbning i skolan, även nätmobbning. Det ska markera att skolrelaterat våld i alla dess former är en kränkning av barns och ungas rätt till utbildning, hälsa och välbefinnande. 

Det finns mycket du kan göra för att bekämpa nätmobbning både online och offline, i skolan eller på andra håll i samhället. För det första ska du ingripa om du märker att någon mobbas. Engagera dig och stå upp för mobboffret! Om du själv blir mobbad ska du inte vara rädd för att prata med någon, t.ex. dina vänner, din familj, lärare, mobbningsexperter eller någon annan vuxen som du litar på (t.ex. någon från det europeiska nätverket mot mobbning eller det nationella jämlikhetsorganet i ditt land). Sök hjälp: du är inte ensam. Och kom alltid ihåg att det är nätmobbaren som ska skämmas! 

Falska nyheter

Falska nyheter finns överallt på nätet. Det kan vara felaktiga eller vilseledande nyheter som medvetet placeras i medierna för att manipulera oss. För att kunna känna igen dem måste du kunna identifiera informationen. 

Några enkla frågor kan hjälpa dig att kontrollera att uppgifterna är korrekta: Vem har skrivit nyheten och med vilken avsikt? Har nyheten lagts ut på en tillförlitlig webbplats? Har den publicerats av andra tillförlitliga källor? Lär dig att tänka kritiskt så att du kan skilja mellan tillförlitliga informationskällor och felaktig information. En gyllene regel: om det är för dåligt eller för bra för att vara sant är det troligen inte sant!

Läs mer i vår artikel om desinformation. 

Vill du anmäla missbruk? 

De flesta europeiska länder har nationella rapporteringssystem och ger stöd till offer för nätmobbning, hatpropaganda och hatbrott genom nationella myndigheter och icke-statliga organisationer. Europarådet har sammanställt en lista med nationella organ.
Inom EU har Ins@fe (som ingår i nätverket av centrum för ett säkrare Internet) tagit fram en lista med hjälplinjer som ger information, råd och hjälp till unga om hur man hanterar skadligt innehåll, skadliga kontakter som gromning och skadligt beteende som nätmobbning eller sexting. Du kan göra en anmälan eller vända dig till nätverkets hjälplinjer. 

EU:s webbplats för bättre internet för barn erbjuder resurser och tips för att skydda dig själv på nätet. Där finns ett avsnitt för ungdomar, BIK Youth, där du kan hitta användbara resurser och göra din röst hörd. 

Är du en ung expert på it-säkerhet?

Den europeiska utmaningen för it-säkerhet är ett årligt EU-evenemang där unga talanger från hela Europa samlas för att ha roligt och tävla i it-säkerhet. 2020 års upplaga äger rum i Wien den 3–7 november 2020.

De främsta it-säkerhetstalangerna från varje deltagande land träffas i Wien för att samarbeta och slutligen tävla mot varandra. De kommer att få lösa säkerhetsrelaterade uppgifter som gäller webb- och mobilsäkerhet, kryptogram, bakåtkompilering och kriminalteknik och samla poäng för de uppgifter de lyckas lösa.

Information om hur man anmäler sig hittar du på evenemangets webbplats.