Med sitt historiska arv men med ett öga på framtiden tar Larissa till sig djärva idéer och progressiva förhållningssätt som är helt i linje med värdena för och initiativen inom det nya europeiska Bauhaus.

Larissas kommun lanserade 2021 en internationell idétävling om utformningen av området omkring stadens första antika teater. Levande teatrar var en viktig del av den antika grekiska kulturen och stod i centrum för samhällslivet. Förutom teatrarna räcker det med att gå runt i staden i fem minuter för att få en känsla av Larissas rika och varierade historia – från antikens Grekland till Osmanska riket. Textilmarknaderna som kallas bezesteni – från arabiskans ord för bomull (bez) och textilhandlare (bezzaz) – var en viktig del av det osmanska stadslivet och speglar stadens betydelse som ett viktigt och aktivt handelscentrum. Larissas bezesteni byggdes i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet, och trots att allt som återstår i dag är fyra stenmurar fanns det en gång i tiden 21 butiker här.

Larissa bjuder på en fascinerande blandning av kontrasterande kulturer – både gamla och nya, och dess innovativa inställning håller på att omvandla det till en modern stad på antikens grunder. Staden är också en så kallad Clever City, som använder innovation och medskapande för att modernisera sitt stadslandskap med naturbaserade inslag.

I enlighet med värdena för det nya europeiska Bauhaus spränger Thessaloniki gränser genom att förse sin traditionella arkitektur med en modern twist. En av stadens häftigaste ställen är Aigli Geni Hamam, som är ett omgjort före detta turkiskt badhus där det numera finns en biograf och där det vintertid anordnas festkvällar som varar hela natten lång. I det livfulla Valaoritou-området kan du besöka Three Pieces, en krog med en dold bar och fotoautomat. Nära gamla stan hittar du Pasha Gardens, en mystisk park av okänt ursprung med många kryptiska stenstrukturer, former och symboler.

Om du är konstintresserad får du inte missa Metropolitan Organisation of Museums of Visual Arts i Thessaloniki, där det anordnas fascinerande utställningar om alltifrån fotografering till det ryska avantgardet.

Thessaloniki är inte bara ett kulturellt nav – det är också en föregångare för hållbarhet. År 2021 antog staden en plan för hållbar mobilitet i städer för att omfördela det offentliga rummet och skapa fler gångvägar. Thessalonikis Smart Mobility Living Lab är en europeisk pionjär inom användningen av teknik för att förbättra mobiliteten i städer. För att främja hållbar turism har staden dessutom lanserat ett kort för hållbar turism som uppmuntrar verksamheter med låga utsläpp, såsom guidade rundvandringar. Glöm inte att hämta ditt kort när du besöker staden!

Nordmakedoniens huvudstad är en unik och charmig stad. Skopje har anammat värdena och målen för det nya europeiska Bauhaus och är den första staden i Nordmakedonien att ansluta sig till nätverket av gröna städer. Staden är kompakt och enkel att utforska till fots, med många sevärdheter, såsom Čaršija, en gammal osmansk bergsstad, eller konstbron, som är utsmyckad med statyer av framstående makedonska konstnärer och musiker.

Hållbarhet är en snabbt växande fråga i Skopje. Detta återspeglas bäst av ungdomsorganisationen Go Green och dess initiativ ”Från dörr till dörr” – ett socialt företag som använder en hållbar avfallshanteringsmodell för att förbättra den sociala inkluderingen av informella skräpplockare i staden. Skopje var en av finalisterna i det europeiska mobilitetspriset 2016 tack vare sin innovativa kommunala bilpoolstjänst.

Efter en förödande jordbävning 1963 tvingades staden genomgå en total återuppbyggnad, vilket ledde till några fantastiska arkitektoniska verk i modern stil. Ett exempel är det centrala postkontoret, som ritats av Janko Konstantinov. Byggnaden är utformad i en modern brutalistisk stil, med djärva, ovanliga former som skjuter ut från fasaden. I staden finns även nästan 300 statyer och strukturer – från historiska figurer till abstrakta konstverk, inklusive det 66 meter höga Millennium Cross.

Niš bjuder på en förtjusande blandning av historisk Balkandesign, brutalistisk och postsocialistisk arkitektur och en kreativ omgestaltning av stadsområden, där du kan uppleva den verkliga kärnan i det nya europeiska Bauhaus. Dessa komponenter kombineras för att skapa en känsla av en pulserande stad rik på historia och kultur. Ett exempel är Kazandžijsko sokače (”Kittelflickargränd”), den sista gata som finns kvar av det som tidigare var Nišs basar. Här sammanstrålar en rad kaféer och traditionella tavernor eller kaffeställen, som kallas för kafanas, i en livfull blandning av turister, studenter och lokalbefolkning. 

År 2005 blev Niš medlem i Energy Cities, ett nätverk av lokala myndigheter som strävar efter att uppmuntra städer och enskilda personer att övergå till ett framtidssäkert levnadssätt. År 2014 antog staden handlingsplanen för hållbar energi inom ramen för borgmästaravtalet, ett åtagande av lokala myndigheter om att minska utsläppen av växthusgaser genom att införa hållbara och effektiva lösningar för stadsutveckling. Niš är även en av sex Cities of Tomorrow, som är ledande i omställningen till koldioxidsnåla, resilienta och mer beboeliga städer. År 2016 stod Niš värd för den första internationella konferensen om stadsplanering, där akademiker, forskare och borgmästare samlades för att hitta lösningar på de utmaningar som 2000-talets städer står inför. Niš är en hållbar stad med blicken riktad mot framtiden.

När du befinner dig i staden bör du kolla in den fästning som byggdes av turkarna på 1700-talet (även om det har funnits fort på platsen sedan romarrikets dagar). Det är ett utmärkt ställe att tillbringa några timmar med att beundra arkitekturen och utforska dess konstgalleri, marknadsstånd, restauranger och kaféer. På fästningen hålls även musikfestivalen Nišville, som du definitivt bör lägga till i kalendern om du gillar jazzmusik.