Västra Balkan: Lära av det förflutna för en fredlig framtid

Senaste uppdatering Tisdag, 29/09/2020

EU-finansierade projekt för hågkomst hjälper unga människor att lära sig av historien och främjar europeiska värderingar på och utanför västra Balkan för att garantera att krig, folkmord och totalitära regimer aldrig mer upprepas.

2020 är det 75 år sedan befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz, där nazisterna dödade 1,1 miljoner människor, de flesta av dem judar från hela Europa. Sammanlagt dödades 6 miljoner judar under förintelsen.

Det är också den 25:e årsdagen av massakern i Srebrenica, det värsta massmordet i Europa sedan andra världskriget, som krävde över 8 000 bosniska muslimska mäns och pojkars liv. Mer än 120 000 personer dog i de jugoslaviska krigen mellan 1991 och 2001 – många av dem kvinnor, barn och obeväpnade civila. 

När minnena bleknar och vittnena till dessa grymheter åldras och dör, hur kan vi då fortsätta att lära av det förflutna och se till att historien inte upprepas? 

På västra Balkan är ett antal organisationer med finansiering från EU:s program Ett Europa för medborgarna i färd med att genomföra hågkomstprojekt som särskilt vänder sig till ungdomar och lärare. Projekten är en del av en bredare insats för att främja fred, stabilitet och demokratiska värden i en region som strävar efter EU-integration.

Här kan du se några av dessa initiativ:

Krigsvittnen 

Under de jugoslaviska krigen belägrades staden Sarajevo i nästan fyra år. Mer än 5 400 civila dödades, ofta av krypskyttar. 

I dagens Sarajevo vänder sig föreningen Urban aktivt till ungdomar, både i och utanför Bosnien, för att försöka förmedla vad krig – och totalitära system – innebär i vardagen. 

I samarbete med skolor och partner i Bosnien, Tjeckien, Italien och Rumänien samordnar föreningen ett EU-finansierat projekt som ger studenter möjlighet att knyta kontakter med personer som upplevt sådana tider.

– Projektet bygger på interaktion, säger samordnaren, Haris Čalkić. 

För att nå ut till en större publik kommer projektgruppen att utarbeta en dokumentär med vittnesskildringar om hur krig och totalitära regimer påverkar människors liv.

Kampen mot diskrimineringen av romer

Nazisternas offer under förintelsen omfattade även romer. I många delar av Europa utsätts denna minoritet fortfarande för diskriminering. 

I den Nordmakedonska staden Kratovo har ungdomar grundat föreningen Rroma SSN, som ska överbrygga de återstående klyftorna.

Med hjälp av EU-medel anordnar gruppen kurser, utbytesprogram och forskning. 

– Vi engagerar oss för att främja positiva värden både inom och utanför romasamhällen, säger projektledaren Mustafa Jakupov. Allt detta har varit möjligt tack vare de engagerade och entusiastiska ungdomar som arbetar med oss och tror på vad vi vill uppnå. 

Gruppens programsamordnare var till exempel bara 17 när hon anslöt sig till organisationen som volontär.

– Vi tror på ungdomen, deras förmåga att skapa förändring, fred och respekt i sina samhällen, säger Jakupov. Vi vill att unga människor ska kunna äga sina idéer och sin framtid!

Lärarutbildning

Lärarna spelar en viktig roll i ungdomars liv. Shoah Memorial i Paris, som är ett museum, dokumentations- och utbildningscentrum om förintelsen, sammanför därför lärare från Serbien, Bosnien och Kroatien som vill få historiska kunskaper, utbyta erfarenheter och öppet diskutera känsliga frågor med koppling till deras lokala historia. 

– Människor från dessa länder har vad vi kallar motstridiga minnen, säger Bruno Boyer, som samordnar Shoah Memorials EU-finansierade lärarutbildningsprojekt. Tidigare konflikter har format det sätt på vilket de ser sig själva. Men de har alla ett minne av förintelsen, och det är det vi använder som utgångspunkt. 

Lärarna delar sina perspektiv med kollegor vars föräldrar kan ha stridit mot deras föräldrar.

– Det hjälper dem att bättre förstå krigets absurditet, tillägger Boyer. 

De tycker att det är mycket lättare att sprida kunskap om händelser i det förflutna till ungdomar när de har följt utbildningen.