Vad är klimatförändringarna?

Senaste uppdatering Onsdag, 21/10/2020

Alla pratar om klimatförändringarna. Ovanligt varma vintrar, okontrollerade skogsbränder och glaciärer som smälter snabbare än väntat är alla fenomen som beror på klimatförändringarna.

Fem frågor om klimatförändringar – vad som orsakar dem och vad de har för konsekvenser.

1. Vad är klimatförändringarna?

Klimatförändringarna orsakas av den globala uppvärmningen och gäller de långsiktiga vädermönstren på jorden, t.ex. temperatur, havsnivåer och nederbörd. 

Klimatet på jorden har ändrats dramatiskt flera gånger sedan vår planet bildades för 4,5 miljarder år sedan. Det har pendlat mellan varma perioder och istider – sådana cykler har tagit tiotusentals år eller till och med miljoner år. Under de senaste 150 åren (den industriella epoken) har emellertid temperaturerna stigit fortare än någonsin tidigare.

2. Vilka är orsakerna till klimatförändringarna?

Huvudorsaken till klimatförändringarna är förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas, vilket leder till att växthusgaser släpps ut i atmosfären. Annan mänsklig verksamhet, t.ex. jordbruk och avskogning, bidrar också till utsläppen av växthusgaser. Problemet är att växthusgaserna håller kvar värme i atmosfären: det kallas för växthuseffekten. 

Växthuseffekten är ett naturligt fenomen och utan den skulle genomsnittstemperaturen på jorden vara -18 °C. Men människans verksamhet maximerar växthuseffekten och gör att jordens temperatur stiger fortare. Trots internationella åtaganden fortsätter mängden koldioxid (CO₂) i atmosfären att öka och nådde en ny rekordnivå 2019 enligt Meteorologiska världsorganisationen (nästan 150 % högre än 1750). 

3. Vilka konsekvenser har klimatförändringarna?

Den främsta konsekvensen är att jordens genomsnittstemperatur har ökat med 1,1 °C sedan den förindustriella tiden. 2010-talet blev ett årtionde med exceptionellt höga temperaturer i världen och 2019 var det näst varmaste året som uppmätts hittills. Om den nuvarande uppvärmningen håller i sig, kan temperaturerna ha ökat med 3–5 °C i slutet av det här århundradet med effekter som kan bli ödesdigra. Det ska jämföras med den temperaturhöjning på 5 °C som registrerats under de senaste 10 000 åren.

De stigande temperaturerna gör att inlandsisen vid polerna smälter. Det leder i sin tur till stigande havsnivåer, vilket orsakar översvämningar och hotar kusterna. Klimatförändringarna bidrar också till att extrema väderfenomen blir allt vanligare och allvarligare, t.ex. stormar, torka, värmeböljor och skogsbränder. De regionala variationerna i vädret är mycket stora och vissa områden i världen drabbas hårdare än andra. 

4. Hur påverkar det här människorna?

Både vår hälsa och livsmedelsförsörjning är hotade, särskilt i Afrika och Asien, där några av de yngsta befolkningarna i världen bor. Enligt FN:s miljöprogram skulle en global uppvärmning på 2 ˚C göra att över hälften av befolkningen i Afrika riskerar undernäring. Världshälsoorganisationen har varnat för att miljoner människors hälsa kan hotas av att malaria, vattenburna sjukdomar och undernäring ökar. Detta kan också inverka på migrationen med fler klimatflyktningar som följd. 

5. Kan vi stoppa klimatförändringarna?

Även om vi inte lyckas vända utvecklingen kan vi ändå begränsa effekterna och anpassa oss till konsekvenserna. Begränsningsåtgärderna går ut på att minska utsläppen i atmosfären till exempel genom att utveckla ren energi och plantera mer skog. Det krävs långtgående förändringar på områden som transporter, energi, industri, bostäder, avfallshantering och jordbruk. 

Klimatanpassningarna innebär att vi förbereder oss för konsekvenserna och gör vårt samhälle mer resilient. Det kan till exempel innebära att man använder vattenresurser mer effektivt, anpassar metoderna inom jord- och skogsbruket och ser till att byggnader och infrastruktur kan stå emot framtida klimatförhållanden och extremväder. 

Det är ofta de områden och befolkningsgrupper som redan är mest utsatta som drabbas hårdast. Klimatarbetet handlar också om att hjälpa de mest utsatta och arbeta med andra globala utmaningar som fattigdomsbekämpning, ojämlikhet och miljöförstöring. Internationella organisationer, civilsamhället och många ungdomar trycker på för globala klimatsatsningar. EU har fört upp klimatarbetet högst upp på sin politiska dagordning genom sitt initiativ för den gröna given, som presenterades i december 2019 av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. EU:s gröna giv har som främsta mål att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten till 2050.