Artificiell intelligens – viktigt att veta

Senaste uppdatering Torsdag, 18/11/2021

Unga i dag är helt omgivna av artificiell intelligens (AI). När du spelar spel, laddar ner appar eller använder sociala medier lämnar du ut vissa personliga uppgifter. Hur kan algoritmerna använda dina uppgifter? Får du samma information från sökmotorer och sociala medier som andra användare? Har du fortfarande kontroll över dina val när det gäller politik, konsumtion och sociala relationer?

Vad är artificiell intelligens?

Artificiell intelligens (AI) finns redan nu överallt omkring dig. Det är ett övergripande begrepp som omfattar all teknik som gör att maskiner eller kod kan efterlikna mänsklig intelligens.

Om du skickar ett sms till en kompis om att ta en fika och din telefon förstår det och lägger in det i din kalender, så är det tack vare AI.

AI kan bidra till många tjänster i samhället när det gäller vård och hälsa, transporter och klimatförändringar. AI kan gå igenom stora mängder data och känna igen mönster. Tekniken kan användas för att hitta de bästa lösningarna, t.ex. hur man minskar utsläppen av växthusgaser.

Hur AI började

Artificiell intelligens är inget nytt begrepp. Människan har länge föreställt sig självkörande bilar eller robotar som kan interagera med människor. Redan på 1700-talet uppfann Wolfgang von Kempelen ”Schackturken” – en mekanisk schackspelare som kunde slå även de bästa motståndarna. Senare upptäcktes det att schackroboten styrdes av en människa som gömde sig i spelbordet. Så även om det inte var AI så var schackturken ett tydligt exempel på vår gamla önskan att bygga intelligenta maskiner.

Vår tids AI började 1936 när Alan Turing publicerade sitt koncept om universalmaskinen. Men det var inte förrän 1997 som AI blev en del av vår kollektiva fantasi. Det var när datorn Deep Blue slog världsmästaren Garry Kasparov i ett parti schack. Den här gången var det inte längre en falsk robot som styrdes av en människa, utan en maskin som vann över en människa på egen hand.

AI i vardagen

AI handlar inte bara om datorer som kan spela schack. Det är mycket mer än så. Du kanske inte inser hur mycket AI som finns i ditt liv. 

Du använder AI när du lyssnar på musik med hjälp av en röstassistent, när du använder mobilkameran i porträttläge och den själv gör de rätta inställningarna, när du följer musiktips från algoritmer som identifierar trender, när du använder vägbeskrivningar för att hitta den snabbaste vägen, när du använder mejlfilter för att automatiskt sortera bort skräppost och i många andra situationer. AI finns överallt omkring dig.

AI erbjuder många möjligheter, som att skapa virtuella assistenter som kan hjälpa till med olika uppgifter, hitta bättre läkemedel eller identifiera konsumenttrender i sociala nätverk. AI används också vid marknadsföring, vilket väcker etiska farhågor när t.ex. algoritmer försöker påverka dig politiskt, något som Cambridge Analytica påstås ha gjort under valet i USA och Brexitomröstningen. I sådana sammanhang är det viktigt att förstå hur algoritmer fungerar.

Hur fungerar algoritmer?

Låt oss ta exemplet med sociala medier. Algoritmer spårar användarnas beteende och mönster och använder dem för att göra tjänsterna mer beroendeframkallande. Ju mer tid du lägger på Facebook, Instagram eller Tiktok, desto mer pengar tjänar företagen. Det är så reklam fungerar i dag. Problemet är att det kan leda till ett beroende, men än värre är att du lätt hamnar i en filterbubbla.

För att hålla dig kvar erbjuder de sociala kanalerna innehåll som du antas gilla, baserat på vad du tittat på innan. Det är det som algoritmerna upptäcker. Så om du börjar söka på nätet efter konspirationsteorier kommer dina sociala kanaler snart att föreslå innehåll i samma anda. Du blir snart omgiven av texter som stärker din övertygelse.

Det gäller inte bara för dig utan för alla. Har du nån gång undrat om din telefon avlyssnar dig? Det hände Mia när hennes vän bad henne om råd om ett par skor. Nästa dag fick hon en annons om exakt samma skor i sitt flöde. Hon hade aldrig sökt efter skorna på nätet, så hon undrade om telefonen avlyssnade henne. Det som hände var att algoritmen visste att Mia var med sin vän (baserat på platsen eller att de var uppkopplade till samma nätverk) och att vännen letade efter skorna på nätet. Algoritmen utgick då från att Mia också skulle gilla skorna, eftersom hon och vännen har en liknande profil. Algoritmer igen...

Om du bättre förstår hur algoritmer används och hur de påverkar samhället kan du bli en mer kritisk konsument av sociala medier. Det kan till och med motivera dig att hjälpa till att forma vår framtid.

Hur kan du skydda dina uppgifter?

Var kritisk och var medveten om att du är i en filterbubbla på nätet!

Här är några tips på hur du skyddar dina personuppgifter:

• Använd ett VPN-nätverk om du kan. Förutom att du döljer din verkliga identitet så kan inte din internetleverantör se vad du gör på nätet.
• Använd inkognitoläget i webbläsaren och sökmotorer som inte loggar några uppgifter.
• Begränsa appspårning på din telefon.
• Använd tillägg i webbläsaren som kan stoppa spårning av webbplatser.
• Använd en integritetsvänlig webbläsare på din dator.
• Du kan använda ett webbläsartillägg för att radera tredjepartskakor automatiskt när du lämnar webbplatsen (vissa webbplatser fungerar inte utan kakorna).

Vad gör EU?

EU:s arbete med artificiell intelligens handlar om att se till att vi har rätt spetskompetens och att folk litar på tekniken. Kommissionen har föreslagit vissa regler för att hantera riskerna med AI-användningen. Det så kallade AI-paketet från april 2021 omfattar nya regler och åtgärder som ska göra EU till ett globalt nav för tillförlitlig AI.

 

 

Erasmus+ stöder projekt om digital kompetens för unga

Vill du jobba med ett projekt med dina vänner?

EU stöder projekt för att utveckla digital kompetens och mediekunskap bland unga, särskilt kritiskt tänkande och förmågan att bedöma och arbeta med information. På så vis kan de bättre stå emot desinformation, falska nyheter och propaganda och få bättre förutsättningar att delta i det demokratiska livet.

Du kan antingen bilda en grupp med minst fyra personer mellan 13 och 30 år (en av er ska vara gruppledare och minst 18 år), eller delta genom en organisation, t.ex. ett ungdomscentrum, en icke-statlig organisation eller en kommun.

Högsta bidrag per projekt är 60 000 euro som kan täcka kostnader för handledning, stöd till inkludering, resekostnader och andra utgifter i samband med evenemang.

Om du vill veta mer kan du läsa i programhandledningen för Erasmus+ eller kontakta programkontoret i ditt land.