Skip to main content
© UNHCR/Diego Ibarra Sánchez © UNHCR/Diego Ibarra Sánchez

Migranters och flyktingars situation i EU.

Senaste uppdatering Måndag, 20/09/2021

Människor har i alla tider flyttat mellan olika platser. Dagligen försöker migranter och flyktingar att ta sig till EU för att söka skydd och ett bättre liv.

Somliga kommer på laglig väg, andra riskerar livet för att fly från politiskt förtryck, krig, naturkatastrofer eller fattigdom. Vad gör EU för att hantera migrationskrisen?

Skillnaden mellan flyktingar och migranter

Flyktingar är personer som flyr från väpnade konflikter eller förföljelse. De erkänns som sådana i sitt hemland om det finns välgrundade misstankar om förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk inställning eller tillhörighet till en specifik samhällsgrupp. Enligt FN:s flyktingkommissariat UNHRC fanns det 25,9 miljoner flyktingar i världen i slutet av 2018. I EU ger skyddsdirektivet riktlinjer för hur man ger dem som behöver det internationellt skydd. 

Asylsökande är personer som anser sig vara flyktingar, men som ännu inte erkänts som sådana. I dag måste de ansöka om skydd i det första EU-land de tar sig in i. Först när de nationella myndigheterna har fattat ett positivt beslut i deras ärende får de status som flykting eller någon annan form av internationellt skydd. Det betyder att inte alla asylsökande erkänns som flyktingar. Under 2018 gav EU-länder skydd åt nästan 333 4000 asylsökande.

Migranter* väljer däremot ofta att flytta utan att vara direkt hotade eller förföljda, framför allt för att söka ett bättre liv. De söker arbete, bättre utbildning, eller vill återförenas med sina familjer. Flyktingar skyddas av internationell lag, bland annat flyktingkonventionen från 1951, medan migranter omfattas av nationella lagar och förfaranden.

I de här videoklippen kan du lära dig skillnaden mellan migranter och flyktingar och se vad en internflykting är och vem som hjälper flyktingar.

Främja integrationen av flyktingar och migranter i EU

För att komplettera sin asylpolitik, sina gränsskyddsprogram och sitt humanitära bistånd främjar EU även flyktingars integration i samhället, bland annat genom Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif)

Men trots att EU stöder arbetet med effektiva integrationsstrategier ser situationen väldigt olika ut i olika medlemsländer. Problemen blir ofta värre när unga flyktingar fyller 18 och de stödnätverk de tidigare förlitat sig på faller bort över en natt. Dessutom har länderna mycket olika erfarenhet av integrationsfrågor. 

Invandrarnas situation är också svår. Statistiken visar att oproportionellt många migranter drabbas av problem i fråga om utbildning, jobb och tillgång till hälso- och sjukvård och drägliga bostäder (läs mer om detta i EU:s ungdomsrapport från 2015).

När diskriminering, fördomar, rasism och främlingsfientlighet ökar finns det tvingande juridiska, moraliska och ekonomiska krav på att upprätthålla EU:s grundläggande rättigheter, värderingar och friheter och att arbeta för ett samhälle med större sammanhållning överlag.

Ungdomar med invandrarbakgrund

Elever och studenter med invandrarbakgrund har ofta svårt att anpassa sig till sin nya inlärningsmiljö. EU:s ungdomsstrategi (2019-2027) prioriterar social inkludering av ungdomar, bland annat med invandrarbakgrund.

Sedan 2016 har kommissionen hjälpt EU-länderna att integrera migranter i utbildningssystemen – från barnomsorg till högre utbildning. I sin handlingsplan för integrering av personer från länder utanför EU ringar kommissionen in tre prioriteringar för utbildning:

  • Integrera nyanlända migranter i det allmänna utbildningssystemet så fort som möjligt.
  • Förebygga dåliga skolresultat bland migranter.
  • Förebygga socialt utanförskap och främja interkulturell dialog.

Programmet Erasmus+ stöder projekt och andra insatser för att integrera migranter i utbildningssystemet. Strategiska partnerskap ska ta fram och sprida innovativa metoder och främja internationellt samarbete. Erasmus+ stöder också kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen i de partnerländer som påverkas mest av migrationen. 

EU samfinansierar också nätverket Sirius för migranters utbildning, som stöder utbildning av barn och unga med invandrarbakgrund genom strategiska insatser på nationell och internationell nivå. 

Och slutligen har kommissionen erbjudit över 100 000 flyktingar och nyanlända migranter språkstöd på nätet för att hjälpa dem att komma in i samhället.

Hur kan jag bidra till migranters och flyktingars integration?

Det finns många sätt att engagera sig. Du kan börja med Ungdomsverksamhetens roll i migrations- och flyktingfrågor, en praktisk vägledning där du kan hitta finansieringsmöjligheter. 
Europeiska ungdomsforumet erbjuder också goda möjligheter för ett meningsfullt engagemang i dessa frågor. 
Du kan också medverka i lokala initiativ, stödja kampanjer mot rasism som världsdagen för flyktingar den 20 juni eller en kampanj om vikten av att fördöma hatpropaganda: No Hate Speed Campaign. Eller du kan helt enkelt bemöta andra utan förutfattade meningar. 

Om du är med i en ungdomsorganisation eller vill delta i ett projekt som främjar förståelse, solidaritet och delaktighet mellan kulturer kan EU erbjuda olika former av finansiering. Här är några exempel:

  • Erasmus+ erbjuder olika stipendier för utbyten i utbildningssyften. Du kan till exempel organisera eller delta i ungdomsutbyten för att arbeta med flyktingar eller migranter. Erasmus+ Sport ger stipendier till lokala idrottsprojekt som är inriktade på integration av flyktingar genom ansökningsomgången Idrott som ett verktyg för integration och social delaktighet för flyktingar. De bästa projekten prisbelönas vid den årliga idrottsprisgalan #BeInclusiv EU Sports Award. Om du vill veta mer om hur din organisation kan engagera sig kan du ta kontakt med ditt lands nationella programkontor.
     
  • Europarådets Europeiska ungdomsstiftelse kan också finansiera lokala, nationella och EU-övergripande ungdomsorganisationer. Stiftelsen ger bidrag till allt från lokala utbildningsaktiviteter om mänskliga rättigheter och informationskampanjer mot diskriminering, till EU-projekt om integration, delaktighet och utbildning för ungdomsorganisationer som arbetar med unga flyktingar.
     
  • EU-programmet Kreativa Europa stöder projekt som främjar social inkludering, integration, dialog mellan kulturer och kampen mot främlingshat och fördomar. Kultur kan ge flyktingar och migranter möjlighet att träffa, kommunicera med och bli del av lokala grupper.
     
  • Genom Europeiska solidaritetskåren kan ungdomar göra frivilligarbete, delta i solidaritetsverksamhet eller driva egna solidaritetsprojekt i sitt eget land eller i utlandet. Verksamheter i Europeiska solidaritetskåren pågår i mellan två och tolv månader. För det mesta äger de rum i ett EU-land.

 

* Begreppet ”migrant” är mångtydigt och har ingen rättslig betydelse. Det finns ingen allmänt accepterad definition på internationell nivå. Läs mer i det europeiska migrationsnätverkets ordlista