Ungdomar kräver klimatåtgärder i hela Europa

Senaste uppdatering Tisdag, 28/09/2021

<p>Det gångna årtiondet var det varmaste sedan mätningarna inleddes och tusentals ungdomar har efterlyst viktiga klimatåtgärder i hela världen.</p>

Det här är en global rörelse som uppmanar elever i hela världen att skolka på fredagar under parollen #FridaysForFuture. Det hela började när Greta Thunberg, då 15 år, inledde sina demonstrationer för effektivare klimatåtgärder utanför Sveriges riksdag i augusti 2018. Stegvis spred sig rörelsen över hela världen. Sedan dess har Greta fått globalt erkännande. Hon nominerades till Nobels fredspris 2019 och 2020 och blev årets person i tidskriften Times 2019.

Demonstranterna kräver bland annat att världens ledare ska följa Parisavtalet, det första universella, rättsligt bindande globala klimatavtalet någonsin, som undertecknades av 195 länder 2015. Huvudsyftet är att år 2100 ha begränsat höjningen av jordens medeltemperatur till 2°C jämfört med förindustriell tid, men helst till 1,5°C.

Ungdomsdemonstration för klimatet i Bryssel med Greta Thunberg (Bryssel, 21 februari 2019).

Vilka krav ställer ungdomarna? 

Unga människor i hela världen ser hur miljöproblemen blir fler och fler, och protesterna omfattar ofta både globala och lokala krav. Unga miljöaktivister är upprörda för att förändringarna inte är tillräckliga, trots att forskarna ständigt varnar för att det snart inte går att vända klimatutvecklingen. 

”Varför skulle jag studera för en framtid som inte ens kommer att finnas, om ingen gör något för att rädda den framtiden? Och vad är meningen med att lära sig fakta när våra viktigaste fakta uppenbart inte betyder något för vårt samhälle?” – Greta Thunberg

Enligt en nyligen genomförd undersökning anser ungdomar att EU först och främst bör prioritera miljöskyddet och arbetet mot klimatförändringarna (Eurobarometer 478). Människor i hela EU oroar sig mycket för klimatförändringarna och stöder åtgärder för att komma till rätta med dem (Eurobarometer om klimatförändringar).

Vad vill de unga? Många ungdomar som är aktiva i klimatrörelsen efterlyser radikala förändringar för att hantera klimatkrisen, t.ex. snabba åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, stoppa investeringar i fossila bränslen, skydda den biologiska mångfalden och återställa ekosystemen.

Protesterna visar tydligt att ungdomsaktivismen är viktig både i och utanför Europa. Det är unga människor som leder förändringarna i sina samhällen och uppmanar vuxna att ta sitt ansvar för att rädda deras framtid.

Hur kan EU stödja unga aktivister?

Klimatåtgärder är kärnan i EU:s gröna giv – ett långtgående åtgärdspaket med allt från stora sänkningar av växthusgasutsläppen till investeringar i banbrytande forskning och innovation och naturskydd i EU. 

EU och dess medlemsländer deltar i internationella insatser för att bekämpa klimatförändringarna inom ramen för FN:s klimatkonvention. 

Utöver denna politiska insats erbjuder EU ungdomar och ungdomsorganisationer bidrag genom olika program. Även om det är program som omfattar mer än bara klimatfrågor, går det att bedriva projekt inom deras ram:

• Europeiska solidaritetskåren: Ett initiativ som ger unga möjligheten att bidra konkret på olika områden, bland annat miljöskydd. Programmet vänder sig till alla i åldern 17–30 år.
• Ungdomsutbyten genom Erasmus+: Utbyten för åldersgruppen 13–30 år som bygger på att unga från olika länder får träffas, bo tillsammans och arbeta med gemensamma projekt i kortare perioder (5–21 dagar).
• Erasmus för unga företagare: Ett utbytesprogram som ger nya eller blivande entreprenörer möjligheten att lära sig av erfarna företagare som driver småföretag i ett annat deltagarland.

EU-institutionerna låter ungdomar komma till tals genom EU:s ungdomsdialog, medborgardialogerna och andra initiativ.